Den goda viljan

Hur i hela friden kunde Svenska kyrkans största biståndsprojekt, som skulle skänka välstånd och hållbar utveckling åt ett av Afrikas mest utsatta områden, landa i markrofferi, mutor och apartheid?

Den svenska jägmästaren Åsa Tham blickade ut över kullarna från biskop Mark van Koeverings veranda. I fjärran ljöd kvinnornas sång. Doften av köksved svepte in från byarna, alltmedan solen gick ner långt borta i den glittrande Malawisjön. Den amerikanske biskopen skakade på huvudet. Trots att inbördeskriget hade tagit slut för länge sedan var barnadödligheten fortfarande 20 procent och medellivslängden 38 år. Blev det missväxt igen riskerade halva befolkningen att få svälta.

Åsa Tham, som ansvarade för Svenska kyrkans skog i Västmanland och Dalarna, lyssnade. I nästan 20 år hade församlingarna i Västerås stift skänkt pengar till det anglikanska vänskapsstiftet i Moçambique; länge var det startpaketen från syföreningarna i Västerås stift som hjälpte kvinnorna att klä sina nyfödda barn.

Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.

Logga in
Publicerad 2021-01-27 Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!