I åratal har svenska myndigheter utlovat förenklingar för småskaliga livsmedelsproducenter, och 2017 antog riksdagen en livsmedelsstrategi som skulle leda till mindre administration, begripligare regelverk och tjänligare avgifter. Visionen löd: hållbar produktion med ökad tillväxt, högre sysselsättning och stärkt konkurrenskraft.
Nu, drygt fem år senare, har Livsmedelsverket lanserat en ny riskklassningsmodell för svenska livsmedelsanläggningar. Regelverket som börjar gälla nästa år ska minska antalet kontroller bland restauranger och kaféer samtidigt som de ökar i producentledet. Där krymper antalet underkategorier så att de minsta tillverkarna räknas som en grupp, samtidigt som man inför ett poängsystem där varje moment i verksamheten leder till ökad kontroll. För att modellen inte ska slå oproportionerligt hårt mot småskaliga producenter har Livsmedelsverket tagit fram en vägledning där det står att »orimligt« mycket kontroll, och därmed kostnader, ska kunna justeras, dock oklart hur. Modellen har mottagits med bestörtning bland landets mathantverkare. Enligt räkneexempel från branschorganisationen Sveriges gårdsmejerister kommer industriella ostproducenter att få lägre tillsynskostnader, samtidigt som de riskerar att bli 275 procent högre för de minsta tillverkarna: 30 kronor per kilo ost, jämfört med 8 kronor med den tidigare modellen.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in- Mer:
- Perspektiv
- Mat & dryck
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
