I sin debattbok Skärmbarnen, som gavs ut på svenska i augusti, refererar den norska författaren Maja Lunde till barnboken Momo eller kampen om tiden. I Michael Endes 1970-talsklassiker smyger gråklädda män omkring för att stjäla människors tid, och istället för att leka, busa och umgås med varandra blir Momos vänner snart upptagna av annat. De grå herrarna lovar att den som är tidseffektiv sparar sina timmar på Tidsbanken, men i själva verket gör de cigarrer av tiden och bolmar upp den – så att livet i praktiken går upp i rök.
Där Michael Endes poetiska saga brukar tolkas som en kritik av konsumtionssamhället, är Maja Lundes parafras bokstavlig: tidstjuvarna finns nu på riktigt, i varje barns ficka. Lunde minns allt hon och hennes syskon ägnade sig åt som små, men som hennes egna barn inte tar sig för eftersom de föredrar att stirra in en skärm.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga inVad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!